Idag var jag, Lisa, Robin och Anders på den riktigt grymma äventyrsmässan "Nordic outdoor" som vatt på Svenska mässan i helgen. Kom dit lagom till ett häftigt föredrag med Annelie Pompe. Femte oktober 2010 slog hon med sina 126 meter världsrekord i fridykning, och 20 maj 2011 blev hon första svenska kvinna att bestiga  Mount Everest från nordsidan. Snacka om en tjej som vatt både högt och lågt eller! Grymt häftigt! Under hennes föredrag idag fick vi testa på att andas rätt, -djupt i lungorna. Märker skillnad på lugnet som infinner sig i kroppen när man andas på det sättet. Vi fick även göra flera övningar i att lära oss att hålla andan. Riktigt häftigt. Vi började med att stretcha lungorna, något jag aldrig gjort innan. Hör ju inte till vardagen att tänka så liksom hehe, "nu ska jag stretcha mina lungor!" Sen fick de som ville vara med på övningen lägga sig på golvet och följa hennes instruktioner. Det är så att bästa andhållningen får man efter 3-4 försök och det märktes då vi testade. Jag som typ klarat 30 sekunder tidigare i livet blev riktigt förvånad att jag lyckades hålla andan i 1,5 min på försök ett! Bättre skulle det visst gå. Redan på andra försöket fördubblade jag nästan den tiden och höll till 2,45 min. Tredje och sista försöket klarade jag till strax efter tre minuter. Snacka om utveckling. Med rätt teknik så går mycket. :) Det var en speciell känsla att hålla andan så länge. Fysiskt klarar alla människor att hålla andan minst tre minuter, men psykiskt är det svårare. Det är tankarna man måste kunna styra över sa Pompe. "Ha fokus i era tankar, tänk på något som gör dig glad och lugn." På försök två och tre var jag relativt avslappnad första 1,5 minuterna men sedan började det att rycka i magen och bröstkorgen och det var väldigt speciell, lite obehaglig känsla, det är då psyket rycker in. 

Världsrekordet i att hålla andan ligger på 12 min. Om honom som innehar det rekordet sa Pompe att första fem minuterna är ren avslappning, resterande sju är en lång plåga. Det borde vara en väldigt utdragen plåga tycker jag, speciellt när jag nu känner till känslan där sista stunden innan jag började andas igen.

På måndag drar Pompe till Röda havet för att om två veckor försöka slå nytt världsrekord igen. Att fridyka ner till 130 meter. Vilken tjej alltså! Så otroligt häftig och duktig! Hejar på henne!