Nu är vi inne på sista veckan här på Hjälmared. Jag kan verkligen inte förstå hur snabbt tiden har gått. Det är ett mysterium. Nu ska våra rum städas och plocka ner ett år av liv i våra resväskor. Det här med att fixa och städa tar verkligen mycket tid av kvällen. Hela kvällen och halva natten kanske, nästa dag och en till. Det är inte lätt att plocka och städa ett år här. Det är ju Hjälmared som varit mitt liv ända sedan augusti. Det är på Hjälmared jag levt, gått i skolan, umgåtts med de fantastiska vänner, skrattat, gråtit, skrattat så jag gråtit, chillat, tränat, samtalat, ifrågasatt, predikat, lovsjungit, skidat, solat, badat, ätit, haft hemaftnar, spelat fotboll. (Gjort en bicicleta i krysset). Med mycket mycket mera. Nu har vi som sagt inlett den sista veckan av alla fantastiska dagar vi haft här på Hjälmared, så märkligt. Det var 278 dagar sedan mor och far skjutsade hit mig för ett år på folkhögskola. Ett år på en folkhögskola som varit en av de mest betydelsefulla platserna i mitt liv. Ett år som antagligen är det viktigtaste i mitt liv. Hjälmared, 4 hela dagar kvar! Yes!