Kävsjön runt.
Tänk att vi har så fin natur så nära där vi bor.
Idag blev det lite längre vandring i nationalparken, 14 km runt Kävsjön. Tillsammans med Lisa, mor och far.
Fyra timmar och fyrtio minuter var vi ute. Åh, härligt!
Att friluftsa så här tillsammans gör mig så glad.
Ut i vildmarken med syster.
Igår var en riktigt härlig utedag i soliga höstvädret.
Först förmiddagspromenad med Christin, och sedan vandring 2,5 h med Lisa. Härligt.
Ut på Store Mosse för rundan Lilla Lövö runt.
Rejäla kängor behövdes för att hålla vätan borta.
Och en bräda vi la på de värsta ställena. Sicket äventyr.
Vi stannade på en jättevacker plats och fikade. På en träd-ö uppe på klipporna med solen strålande emot oss. Hösten är fantastisk.
Höstpromenad.
Christin har kommit hem i helgen och nu på förmiddagen gick vi på en lång höstpromenad i Alandsryd. Riktigt härligt. Is på vattenpölarna. I like. Vi konstaterade att vi bor så bra här i Värnamo, nära till city och nära till landet. Klättrade på höbalar och spanade på kossor och kalvar. Fin start på en fin dag.
Eric.
Eric är hemma i Värnamo! Ett riktigt härligt återseende igår kväll när han kom.
Ikväll åker han dock till Italien för en vecka. Men han är hemma i Europa två veckor nu, det är huvudsaken. Och så roligt!!
Vi gjorde starka insatser på Råskinnet. Terränglöpning i Anderstorp juni 2010.
UCI Road World Championships Copenhagen.
Den 25 september var jag och pappa på finaldagen i årets cykel VM i Köpenhamn. Herrarnas linjelopp på 270 km. Vi körde bil till Helsingborg, färja över till Helsingör och sedan cyklade vi den fantastiskt vackra Kustvejen ner till Naerum strax norr om Köpenhamn. 3 mil var den trippen. Härligt ladda på cykel för cykel! ;)
Så här i början av loppet har fältet inte blivit något vidare utspritt. 215 cyklister swichar förbi i 50 km/h. Fort går det även på platten!
.
Vi var många olika nationaliteter som fick uppleva loppet.
Mellan 250- och 300 000 åskådare bara idag, mäktigt!
.
De körde 17 varv på en bana som sträckte 14 km. Det var sannerligen gött att även jag och pappa hade cyklar. Hann vi se de tävlande flera gånger och på olika platser.
.
Utmed varvet fanns det sju stora bildskärmar så man kunde följa dem under hela loppet. Häftigt var att de cyklade förbi precis jämte där man satt så man såg de i verkligheten och på skärmen samtidigt.
Här fikar vi i solen. Frågan är om pappa tänkte på att ta med sin Tour de France vattenflaska eller om han menade att det räckte med Maxim?
.
Vi har nu cyklat upp till Villa Belgica. Belgarna är galna i cykel, varje mästerskap intar de värdlandet och bygger upp en egen liten by där de följer tävlingarna ifrån. Detta var en härlig plats, vilken stämning!
.
Mycket folk gör det extra roligt att kolla! Många norrmän till min fanclub, yeah!!!
Min favorit, norske Hushovd var med om en liten incident efter ungefär halva loppet sedan dess låg han i andraklungan.
.
Villa Belgica med sina restauranger, storbild och egen speaker.
.
Heja Thomas Lövkvist! När han inte kör för Svenska landslaget cyklar han för Team Sky.
Tredje cyklisten här är belgaren Philippe Gilbert, en av världens bästa endagscyklister.
Här i Villa Belgica hade de halva varvet kvar att cykla. Tar inte många minuter alltså. Just efter här kom en lång nerförsbacke där de ligger tätt, tätt ihop, i över 70 km i timmen.
.
Spännande ända in över mållinjen då det var Mark Cavendish som körde in som världsmästare och tog hem guldet för Storbritannien.
Snittfarten på de 27 milen var ca 47 km/h.
.
Nog att jag sett mycket cykel i mina dar, men det här slog allting. VM är ett av de största idrottsarrangemangen i världen. Rent magiskt!
En fantastisk helg med ljus, snö och vandring!
Som jag redan sagt är jag så glad för helgen som var. Här kommer endel bilder!
Lights in Alingsås med mamma, Maggan och Lennart var nice.
Om än svårt att fånga på bild. Detta var den finaste ljussättningen tycker jag. Träd-ön.
Uppleva Hjälmaredsandan ännu en helg. Fantastiskt.

Välkommen hem till mig!
När jag stod där, eller ser den här bilden känner jag mig lite som Carrie i
Sex and the city the movie när hon och Mr Big kollar lägenheten och hon tittar fram och säger.
Hello, I live here.
Söndagen åkte vi ut till skärgården för småvandringar.
Första vandringen gjorde vi på Hälsö. Klippor och stigar och massa fotande i höstträden.
Min fina mor.

Mamma försökte skrämma mig genom att "gömma" sig bakom en klippa...
Mysig fika på Hönö.

Mammas uttryck den här dagen som satt sig i mitt minne:
Här känns nästan som man kan studsa lite fram. Så studsade hon iväg på stigen. Sött, eller hur. :)
Ny vecka med nya möjligheter.
Ny vecka på flera sätt. Jag ska nämligen börja jobba lite mer nu. Har redan tre dagar inplanerade.. Helgen var helt fantastisk! En blandning av massa roligheter och små äventyr! Ska lägga upp bilder från skidtävlingen och vandringarna snart!
Nu är jag anmäld på vikarielistan för barnomsorgen också, och det är iallafall skönt att hinna vakna av sig själv innan telefonen ringer. Idag ska jag jobba på Enehagen mellan kl. 12 och 17. Sen har jag fått två förfrågningar om i morgon, men då (och onsdag) ska jag jobba på en förskola i Kärda (samma som Sara och Johannas mamma, kul!). Är väldigt skönt att veta någon dag innan när jag ska jobba så jag kan planera lite för dagarna. Var ute och sprang kraftverksrundan i morse, gick fint. Så skönt att vara ute! Ska testa en ny gympa med Elin ikväll sen. Ska bli kul!
Ut mot lugnet på Öckerö.
Mamma står i kön för att checka ut. Jag är förvånad av hur mycket folk som bor här. Vi var ute och sprang i morse. Vanligtvis föredrar jag inte att springa i stora städer på grund av allt folk, trafik och rödljus. Men i Göteborg en söndagsmorgon var det sannerligen förvånansvärt lugnt. Det var så skönt att springa och vi behövde inte göra några ofrivilliga stopp heller! Vi sprang upp från Nordstan, Avenyn, rundade Poseidon (som är på spa, haha.) bort Vasagatan och genom fina Haga. ner till vattnet och utmed det bort till Göteborgshjulet som snurrade på som vanligt. Undra vem som åker det en söndag kl. nio?
.
Nu ska vi köra till Öckerö där det blir lite vandring och fika. Ska bli mysigt. Hej havet!
Weekend à la Lina och Gunilla.
Hälsning från Göteborg! Efter ett fint Lights igår är jag och mamma nu i Göteborg. Hade precis skrivit ett jättelångt inlägg här för bloggen, så typiskt nog försvann internet på något underligt vis. Så irriterande!! Ska skriva lite grann iaf. Lights var mysigt. Sen sov vi på Hjälmared i Kungsflygeln. Det är verrkligen en frid att komma dit! Efter en springtur i morse och frukost la jag mig lite i "hemaftonssoffan" så skönt att bara vara och ta in dofterna! Hälsade på Sara Björklund och en sväng i kapellet också. :)
Haft en riktig skid(!)dag idag. Medan mamma lämnade väskorna på hotellet gick jag till Göteborgshjulet för att titta på railtävling! Petters bror, Oskar tävlade. Så duktig han är alltså! Det var två kvalomgångar och sedan final, dit han kvalade sig! :) Coolt vara där må jag säga! Petter och hans familj var där, och Zacke och Johannes. Lika förvånad som jag blev att även träffa David och Mikael där, blev sannerligen de av att träffa mig. Fantastiskt. Christin tittade också förbi, kul! Färdigt typ halv sex, då promenera jag och mamma upp till Lorensbergsteatern, men jag fick påminna mamma om att jag inte är så förtjust i Galenskapargänget..
Sen gick vi för att äta. Jag gillar restauranger med vanlig mat alltså! Fisk för mig ikväll, nice. Sedan promenad tillbaka till hotellet. Jag gillar också att min inre Göteborgskarta blir mer och mer komplett. Blir alltid förvånad av hur de olika platserna sitter ihop med varandra i den här staden. Morgondagen har vi inte planerat ännu, jag hoppas på en riktigt fin höstdag så vi kan åka till något vackert naturområde och vandra lite. Innan dess ska jag dock sova och eventuellt ut på morgonspringning med mamma. (hon har redan ikväll hunnit visa delar av sin morgonrunda här i Götet ett x antal gånger..) men det jag ser fram emot är en lång, skön söndagsfrukost. Hotellfrukost är ju nåt av det godaste, jami. nu ska jag nog ta en varm dusch innan jag hoppar ner i sängen. God natt från mig och mamma i Götet.
Lights in Alingsås.
Ikväll ska jag, mamma, Maggan och Lennart på
Lights in Alingsås.
Ska sannerligen bli roligt och mysigt att vandra runt i den fina staden med alla ljussättningarna och höstkänslorna!
Petters mamma och lärare Jonas från Hjälmared m.fl. ska medverka i en musikal i
Christine kyrka, ska vi också titta på. Fint!
Ljussättningar från 2008 och 2010.
Kamrathelg.
En helg med många minnen och kärleksfulla återseenden.
Varje tillfälle som kommer tar jag en löptur på någon av rundorna kring Hjälmared.
I lördags kunde jag njuta av utökade kanotrundan (innebär att man springer över sundet och den sidan av Lilla Färgen.) Därefter hade de flesta anlänt och kamrathelgen inleddes med lunch i herrgården. Tipsrunda runt området.
Fantastiskt väder gjorde det ytterligare härligt att hänga på bryggan innan festmiddagen på lördag kväll.
-
Det är en härlig insikt att man inte är längre än ett telefonsamtal bort från sina vänner.
-
Nu ska jag bara krypa ner med en bok jag just lånat på bibblan. Petter som tipsade om
Reservkraft av Tomas Sjödin. Dags att koka te och tända ljus.
Kamratmöte på Hjälmared.
En helg som många sett fram emot länge. I helgen är det nämligen kamratmöte på Hjälmared! Blir fantastiskt med alla kära återseenden och känna hela atmosfären igen. Inleds i morgon med lunch i herrgården, efter det är det årsmöte.. Vad det nu innebär. Följt av uteaktiviteter som tipspromenad, kubb, beachvolley, bad (!) m.m. Kaffe och kl. 16,30 står det så här: "Vi ses i 2-3:an och njuter av återseendet" Låter ju inte annat än mysigt!
Kvällen blir det supé och festprogram. (Hjälmared är bäst på fest!) Vad sägs om "sång med Lasse och Classe, Hjälmared-rap, sånglärkor från förr, kvällens överraskning... eller två?" Kan ju inte bli annat än succé. Det väntas också kvällsandakt och idrott i hallen!
I eftermiddag åker jag till Johanna i Borås. Hon flyttade dit i augusti för att börja på Textilhögskolan. (Hon är grym!) Vilken helg det kommer bli, sannerligen!
Johanna på modevisningen med Värnamo Textilakademi.
"Grease, en musikal med knorr".
Ikväll var jag, Elin och Matilda på musikalen jag skrev lite snabbt om innan idag. Särskolan på Gröndal satte ihop den här föreställningen i våras och hade två framträdanden då. Efterfrågan var tydligen stor (vilket jag verkligen förstår!) så nu har de musikalat för oss även i höst! Härligt! De var så duktiga alltså! Kvällen bjöd på många skratt, och ett leende var på mångas läppar under hela föreställningen och kanske fortfarande. (mig t.ex.) Hugo Hermansson hade huvudrollen som Danny, och hade ett stort gäng härliga klasskompisar med sig. Märktes att de övat mycket och alla gjorde verkligen sitt bästa efter var och ens förutsättningar. Åh, jag önskar verkligen ni kunde se den här föreställningen. Blir den fler gånger säger jag till, och då ska jag gå igen!
Det är fint ute!
Titta ut, hur vackert är det inte! Solen strålar från en klarblå himmel och lönnarnas blad är alldeles gula och orange. Att man kan gå i shorts och t-shirt är ju inte annat än härligt!
.
Ikväll ska jag, Elin och Matilda gå på musikalen Grease med särskolan på Gröndalsskolan. De har gjort en egen tappning. Ser jag fram emot! Efter det hinner vi förhoppningsvis bort till Tinas Ö för Afro Power dance. Hur kul!!! Har köpt kort på gymmix så nu ska jag gympa hela hösten! :)
Tycker den här svampen är så söt!
.
Nu ska jag och pappa ut på rullskidor! Hej hej!
Att växa som en ormbunke.

Livet kan vara som för den här ormbunken jag fick syn på under en promenad runt Kanotrundan i maj. Ni tänker säkert liknande med vad jag ska skriva, men de är faktiskt en riktigt bra liknelse till våra liv som människor.
.
Det tar tid för ormbunken att växa och slita sig upp genom den hårda asfalten. Vissa dagar fick han ta i mer, andra dagar vilade han för att samla nya krafter. Somliga dagar tog han i med krafter han inte visste han hade. Det var mörkt där nere under asfalten, men han hade ändå tro och hopp att känna ljuset. Han växte uppåt, och han föll hjälplöst tillbaka. Han reste sig flera gånger för att fortsätta, och så en dag, slutligen ser han ljuset ovanför sig och kommer igenom ytan. Och kan då andas ut, vila och (om än med mycket mindre motstånd), fortsätta växa. Han ser ljuset, glädjen och hoppet.
.
Och vännerna, som alltid fanns där.
Kärlek.
Som en dröm.
Kan dock inte säga annat än att jag är ruskigt sugen att ge mig ut på äventyr! Tänk att det bara var 2,5 veckor sedan jag och pappa kom hem från Frankrike, känns allt längre! Blir iallfall New York om en månad. Blir sannerligen nice!
Lights will guide you home.
Då ska vi se, om jag kan komma igång här på bloggen igen.
Vill ju, tycker det är kul att blogga! Måste säga att jag är ganska tom i mig själv så vet inte riktigt vad jag ska skriva faktiskt.
Jag är en tjej som vill att det ska hända saker och vill absolut inte "slösa bort" månader på ingenting. Är väl där jag är nu, hemma i Värnamo och jag fattar egentligen inte att jag är hemma igen. Har alltid sagt att har man väl flyttat hemifrån vill man inte flytta hem igen. (Jag har dessutom redan flyttat två gånger, Aussie och Hjälmared.) Okej att jag har världens bästa föräldrar som välkomnar mig med öppna armar, men det känns verkligen märkligt att jag är i Värnamo i höst. Dock tänker jag nog fortfarande att det är sommar ute och långt till jul.
Men, det är faktiskt inte ens tre månader kvar.
.
Trots alla månader av grym ovisshet i sommar och fortfarande har jag alltid tänkt att Gud på något vis kommer att ordna året för mig. Som tiden har gått och det av allting blivit ingenting har det dock känts mer och mer tungt och jobbigt.
Lights will guide you home. Måste säga att jag blev väldigt tagen av de orden. Och påmind om att mina planer inte alltid är Guds planer. Han leder oss dock på den goda vägen, och även att det kanske inte blir som jag har tänkt eller trott just nu,
så kommer jag så småningom finna vad jag ska göra av mitt år.
Om än att jag kanske måste vara stilla här hemma några månader...
Ack du Hjälmared.
Efter festen hos Petters kompis Emil i fredags körde vi genom Hjälmaredsområdet på vägen hem till Ornunga. Det var nostalgi! Jag såg Smedjevinden och de andra husen på Stallbacken, kapellet var upplyst och dörren stod öppen, skolan och vackra herrgården med sina flyglar. Jag kunde dock inte riktigt förstå att vi var där igen. Inte ens då jag befann mig på området jag levt i senaste året och såg allt igen. Hjälmared känns som en dröm, för bra för att vara sann.