Jag är så glad! Helgen är så bra! Att Emma och Hanna kom hit. Vädret har varit underbart. Alingsås i sig är verkligen en superfin stad. Hemafton igår var jättemysig. Idag var vi ett gäng på gudstjänst i Lutha i Borås. Lovisa, Frida och Karro sjöng fina sånger, och vår fantastiska lärare Hanna predikade om hopp.  

Hemafton med tema mustasch.


Efter middag i Kungsflygeln bjöds vi hem till lärarna Jonathan och Åsa för fruktsallad och gött häng.


Gudstjänst i Lutherska Missionskyrkan, Hanna predikade om hopp.
Tro -kors
Hopp -ankare
Kärlek -hjärta

Vet ni varför hopp har symbolen av ett ankare?
I Hebreerbrevet kapitel 6 står det:
Detta hopp är vår själs ankare. Det är tryggt och säkert och når innanför förhänget, dit Jesus öppnade vägen för oss då han blev överstepräst för evigt.

Templet förr hade två rum. Det heliga och det allra heligaste. Det allra heligaste fick bara översteprästen gå in i, en gång om året. De två rummen skiljdes av ett skynke, men då Jesus dog på korset revs skynket mitt i tu, och öppnade för alla människor.

Hoppets symbol är ett ankare. Detta hopp är vår själs ankare, ett ankare som är tryggt förankrat i det allra heligaste. Innanför förhänget.




Som besökare på Hjälmared ser jag det obligatoriskt att gå runt sjön. Det gjorde jag och Hanna idag när vi kom hem från Borås. En mycket trevlig promenad. Jag är så glad att jag varje gång ser hur vackert det verkligen är i naturen här omkring. Oavsätt väder är det så fint på sitt speciella sätt. Sol eller molnigt. Snö eller regn. Vindstilla eller blåst. Åska och orkan. Stilla sig vid sundet, titta in över Lilla Färgen, och ut över Stora Färgen. Det går bara att tacka och njuta.